Chippern är en klubba som många golfare ser ner på. Vissa golfsnobbar ser till och med mer pådem som använder chippers. Själv är jag en tämligen habil chippare med andra klubbor men kan ändå se vissa fördelar med en chipper. Dessutom är det ju en klubba vars hemortsrätt inom golfen strängt taget är större än det numrerade, matchade, setet järnklubbor. Redan under hickoryeran, när niblickar, mashies och andra klubbor skramlade i bagen hade de ofta sällskap av en jigger, en järnklubba med loft som en mashie men mer kompakt huvud, kortare skaft och mer upprätt lie. Kort sagt vad vi idag kallar för en chipper.
När det kommer till närspelet spelar jag det, när omständigheterna så medger, hellre längs marken än i luften. Jag använder ytterst sällan fler än åtta eller nio klubbor (och ofta bär jag färre än så) och med tanke på hur stor del av spelet som äger rum på och runt greenerna så verkar det, om jag nu ska stoppa en ytterligare klubba i bagen,vettigare att lägga till en som är avsedd för detta spel snarare än för det långa spelet.
Mina inköp av gamla golfklubbor har varit få de senaste åren och av utrymmesskäl är det snarare aktuellt att avyttra än förvärva klubbor. I fjol föll jag dock för frestelsen i form av en Northwestern chipper med huvud i beryllium/koppar. Det var en sådan där klubba som på något sätt bara så rätt ut och klubbor som gör det brukar nästan alltid också vara rätt.
I vår kommer jag att stoppa den i bagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar