Det var bättre förr

Jag ser mig själv som golfare. OK, jag är inte någon märkvärdigt bra golfare - definitivt inte av elitklass - men jag är hängiven och älskar verkligen det här hopplösa spelet. Ute på klubben ser jag mig också som medlem. Jag hör till klubben och, för att bli en aning högtravande, känner gemenskap och solidaritet med klubben och dess övriga medlemmar. Som medlem följer jag de beslut (även om jag ibland, som när man införde förbud mot riktiga spikar, kanske tycker att de är knäppa) klubben fattar och stöttar i den mån jag kan och blir tillfrågad. När jag någon gång  spelar på en annan klubbs bana så ser jag mig som en gäst som, mot erläggande av en mindre avgift, har förmånen att spela på banan som om jag vore medlem.

Från Svenska Golfförbundet ser man sådana som mig primärt som kunder och just nu verkar man lägga ner mycket krut på att lära klubbarna att se sina medlemmar på samma sätt. Det tycker jag är illa. Ska golfen drivas enligt strikt kommersiella principer och vi som älskar och ägnar oss åt spelet primärt ses som kunder (vilket väl, definitionsmässigt, är detsamma som folk som ska klås på pengar) så vill jag inte vara med längre. I så fall behöver golfen inga klubbar och, definitivt, inget förbund. Affärsverksamhet bedrivs bäst av penninghungriga kapitalister/entreprenörer och i bolagsform. Är det så man från förbundshåll vill ha det så vore väl den närmast till hands liggande strategin att (öppet) verka för ett nedläggande av de ideella föreningar som utför förbundets medlemsbas och ombildning av SGF till koncernstyrelse/moderbolag för Svensk Golf AB?