Ett namn på allas läppar

Om man ska försöka lansera en svingteori är det antagligen viktigare vad den heter än vad den innehåller. Utan ett "catchy" (som det tydligen heter på modern svenska) namn så är man (enligt samma språkbruk) rökt.


Nu talar alla om Stack & Tilt, en svingmetod som tydligen går ut på att det är helt OK, eller till och med önskvärt, att begå vad jag och de flesta andra fått lära oss är två av de grövsta hackarfelen, nämligen att låta högerbenet rätas ut i baksvingen och vad som alltid på svenska har kallats för reverse pivot. Just reverse pivot var ju annars vad de som i brist på vettigare sysselsättning letade fel i Ben Hogans sving brukade (på grundval av tveksamt fotografiskt material) anklaga honom för. Nu säger S&T-skolans förespråkare att den oförliknelige mästaren tillämpade just S&T. Mitt tips är: Har du en sving som är ens i närheten av Hogans så fundera inte ens på S&T.

 På det glada sjuttiotalet härjade en annan fluga med att catchy namn, nämligen Square to Square. Den sades vara en slags sammanfattning av allt det bästa inom svingen sedan stålskaftet slagit igenom Den föreskrev ett mer upprätt svingplan än vad Hogan predikat i sin Five Lessons, något som förmodligen berodde på att Jack Nicklaus svingade på just detta upprätta vis. Just Nicklaus åberopades som en exponent av Square to Square. De traditionalister som inte gillade hans sving hade en annan, även den catchy, benämning på nicklaussvingen, nämligen Rock & Block. Hur som helst så hör det till den golfliga allmänbildningen att känna till Square to Square även om man inte behöver fördjupa sig i den eller praktisera den. Precis som S&T innehåller den en hel del självklarheter och en del annat som är vettigt men lika litet som S&T är det så var Square to Square den definitiva lösningen på svingens gåta.

Teorin bakom Square to Square var att klubbhuvudet skulle vara square på toppen av baksvingen för att, utan störande kompensationer, komma square till bollen. Inget fel på den teorin men så är det ju ofta med teorier. De fungerar perfekt i just teorin men när man ska översätta dem till praktik blir det knepigare.


Boken om Square to Square, som kom ut 1972 (såväl i Sverige som i USA) skrevs av Dick Aultman och illustrerades av Anthony Ravielli (han, ni vet, som gjorde de odödliga illustrationerna till Five Lessons).


Hitta ni Square to Square (på biblioteket, i ett antikvariat eller i någon släktings bokhylla) så läs den, för all del, men ni behöver inte jaga efter den. Hogans bok läses alltjämt av många. Vi får väl se hur det är med S&T om femtio år...