Inte bara polkagrisar

På hemväg från Barsebäck tittade jag förbi Gränna GC för att äta lunch. Jag hade haft en tanke på att spela banan men jag har blivit så gammal att kroppen sade ifrån (efter fyra tuffa golfdagar och en lång bilresa) och dessutom så vis att jag lyssnade. I stället tog jag en rejäl bensträckare och gick runt och tittade mig omkring. Ganska snart fann jag ett knippe, smakfullt monterade, hickoryklubbor och en litet tavla som berättade att klubborna tillhört den legendariske Ted Roberts.

Jag blir alltid glad när jag ser några vackra gamla golfklubbor, särskilt när de (som i detta fall) är välvårdade och förmodligen fullt spelbara, åtminstone efter en översyn. I just det här fallet fanns det dessutom en klar koppling till klubbens egen historia, nämligen den att Peter Nordwall (som lagt ut banan) började sin karriär inom golfen som caddie åt just Roberts.


Tänk så många gamla klubbor - med historia! - som bara försvunnit. Och tänk så mycket skräp som sitter på väggarna i olika klubbhus runtom i landet.


Heder åt Gränna som förstår att vårda sin egen historia (och naturligtvis till Rolf von Otter som skänkt klubborna)!


Fast litet synd är det ju att de fina och säkert, eftersom de ju tillhört en verkligt skicklig golfare, väldigt bra klubborna ska sitta på en vägg och torka...