måndag 14 maj 2012

En strimma av hopp

Jag brukar sällan titta på sändningar från den amerikanska PGA-touren. Det är oftast dåliga produktioner, tråkiga amerikanska banor och alltför ofta plågsamt långsamt spel. Nu verkar emellertid till och med den amerikanska publiken ha fått nog av i alla fall det långsamma speltempot. Kanske finns det hopp?


Jag bevittnade som sagt inte spektaklet i fråga och i artikeln jag länkat till tycks skribenten tycka att det var synd om mr Na som trots allt är en kompetent golfspelare och ledde en viktig tävling inför finalvarvet. Min uppfattning är att man inte är en golfspelare om man är så långsam. Felet är inte publikens utan tävlings/tourledningens som låtit det långsamma spelet gå så långt att publiken tröttnat.


Pinsamt var det att höra Peter Hansson, efter att ha spelat med Mickelson under de två första varven säga att han lärt sig så mycket av detta, bla att vänta in rätt vind inför ett slag även om det tog flera minuter. Vad är det för spel? Inte är det golf i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar